Nedanstående melodi är ett exempel på att Jonas Andersson inte bara komponerade själv, utan också upptecknade melodier hemifrån Hälsingland. I hans efterlämnade anteckningsböcker står ibland vid de prydligt nedtecknade noterna "Ur folkets mun", och någon gång "Efter min mor." Kanske var det hans gamla mor som till stor del var "folkets mun"? Jag vet inte.
I varje fall står det i Sionstoner 1935 att nedanstående melodi (till en text av Lina Sandell, naturligtvis!) är upptecknad i Hälsingland av J.A.:
1. Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud,
som så tidigt dej slöt i sin famn?
Kan du börja för tidigt att älska hans bud
och bekänna för världen hans namn?
2. Tror du ungdom och vår inte passar för Gud,
inte lovsångens jublande röst?
Månne hellre de tunga, de klagande ljud
i den kalla och vissnande höst?
3. Tror du glädjen i livet blir mindre med Gud?
Skall var ros sina blad börja strö
för den levande fläkt? Tror du sångernas ljud
då ska tystna på vägen och dö?
4. Nej, du vet ej vad lycka, vad salighet är,
förrän Jesus har blivit din vän
och fått släcka den evighetstörst som dej tär,
om än ofta fördold för dej än!
5. O hur fattig din sång och hur kylig din vår,
om ej Jesus har skänkt dej sin frid!
Men med honom du trygg mitt i stormarna står
och är viss i den växlande tid.
Text: Lina Sandell 1875 (43 år), ngt bearb.
Musik: Folkmelodi från Hälsingland, upptagen av Jonas Andersson i Ölsund (1851-1913)
måndag 25 november 2013
Jonas Anderssons i Sverige mest populära melodi?
När Jonas Anderssons melodier efterhand (1935 och 1972) mönstrades ut ur Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens sångbok Sionstoner, blev en melodi kvar längre än alla andra. Den var i Sionstoner (och BV:s sångbok) knuten till en text av Oscar Ahnfelts brorsdotter Emilia Ahnfelt-Laurin, nämligen sommar-, afton- och hemlandssången "Stilla, stilla, låt din stridssång tystna", vars text (ngt bearb.) återges nedan tillsammans med Jonas Anderssons melodi.
Till de orimliga legenderna kring Jonas Andersson och hans Ölsund hör att Lina Sandell (som bevisligen besökte platsen åtminstone en gång) skulle ha skrivit sången Blott en dag här (den skrevs 1865 när Jonas Andersson var 14 år). En annan till synes lika orimlig uppgift är att Jonas Andersson skulle ha tonsatt denna Lina Sandells mest kända (tillsammans med Tryggare kan) sång eller psalm. Oscar Ahnfelt tonsatte den ju 1872 efter vissa av Lina Sandell utförda eller godkända ändringar i texten (varje rad utökades med en stavelse, från början var anslaget "En dag, ett ögonblick i sänder").
Men det skulle kunna hända att nedanstående melodi till att börja med var avsedd som ett alternativ till Ahnfelts mera kända Blott en dag-melodi, och att den kom att användas till "Stilla, stilla" p.g.a. att Ahnfelts melodi visade sej omöjlig att konkurrera med till just "Blott en dag". Det skulle kunna hända - och i så fall kan den lokala berättelsen stämma att Jonas Andersson skulle ha komponerat eller presenterat en melodi till Blott en dag under Lina Sandells besök i Ölsund på 1880-talet.
Vare därmed hur det vill - här är melodin:
1. Stilla, stilla, låt din stridssång tystna.
Glöm din oro, glöm din sorg, din strid.
Vila på din åra, lyssna, lyssna,
vilka toner nu i kvällens frid!
Hör, det sjunger i den stilla kvällen,
Skaparns ära sjungs av himlens här.
Tusenstämmigt eko går ur fjällen,
vida havet fram sin lovsång bär.
2. Dröm dej in i arvets rymd där oppe,
rik, oändlig, ljusfull, helig, ren;
oceanen, droppe född ur droppe
är oändlighetens återsken.
Dröm dej dit, där tronens glashav låter
den som övervunnit skåda ned
i Guds väsens djup. O du, som gråter,
torka tåren och din Gud tillbed!
3. Tänk dej dit, där du en gång skall smaka
som en drömmande de sällas ro,
där du slipper att i stridsdräkt vaka,
där du trygg uti Guds stad får bo!
Då, vad här du sett i bilder bara,
breder där sin prakt för Lammets brud,
där serafer och keruber svarar:
helig, helig, helig är vår Gud!
4. Har du sorg, låt den ej trycka ner dej,
bjuds dej glädje, ta den mot av Gud:
redan här så mycket gott han ger dej,
evig glädje väntar himlens brud.
Sorgen fostrar, fostre den din ande;
glädjen, helgad, är en skänk åt tron.
Bruden redan här sin lovsång blande
med den stora skaran för Guds tron.
5. Herre Jesus, du som, dödad vorden,
med ditt blod oss återlöst åt Gud,
dej lovsjunge himlarna och jorden
för rättfärdighetens skänkta skrud!
O min Gud, låt också mej få tjäna
och få tillbe dej var dag, var stund!
Hjälp mej bli i tro vid detta ena:
Jesus Kristus är all sällhets grund!
Text: Emilia Ahnfelt-Laurin 1882, ngt bearb. 2012
Musik: Jonas Andersson
Till de orimliga legenderna kring Jonas Andersson och hans Ölsund hör att Lina Sandell (som bevisligen besökte platsen åtminstone en gång) skulle ha skrivit sången Blott en dag här (den skrevs 1865 när Jonas Andersson var 14 år). En annan till synes lika orimlig uppgift är att Jonas Andersson skulle ha tonsatt denna Lina Sandells mest kända (tillsammans med Tryggare kan) sång eller psalm. Oscar Ahnfelt tonsatte den ju 1872 efter vissa av Lina Sandell utförda eller godkända ändringar i texten (varje rad utökades med en stavelse, från början var anslaget "En dag, ett ögonblick i sänder").
Men det skulle kunna hända att nedanstående melodi till att börja med var avsedd som ett alternativ till Ahnfelts mera kända Blott en dag-melodi, och att den kom att användas till "Stilla, stilla" p.g.a. att Ahnfelts melodi visade sej omöjlig att konkurrera med till just "Blott en dag". Det skulle kunna hända - och i så fall kan den lokala berättelsen stämma att Jonas Andersson skulle ha komponerat eller presenterat en melodi till Blott en dag under Lina Sandells besök i Ölsund på 1880-talet.
Vare därmed hur det vill - här är melodin:
1. Stilla, stilla, låt din stridssång tystna.
Glöm din oro, glöm din sorg, din strid.
Vila på din åra, lyssna, lyssna,
vilka toner nu i kvällens frid!
Hör, det sjunger i den stilla kvällen,
Skaparns ära sjungs av himlens här.
Tusenstämmigt eko går ur fjällen,
vida havet fram sin lovsång bär.
2. Dröm dej in i arvets rymd där oppe,
rik, oändlig, ljusfull, helig, ren;
oceanen, droppe född ur droppe
är oändlighetens återsken.
Dröm dej dit, där tronens glashav låter
den som övervunnit skåda ned
i Guds väsens djup. O du, som gråter,
torka tåren och din Gud tillbed!
3. Tänk dej dit, där du en gång skall smaka
som en drömmande de sällas ro,
där du slipper att i stridsdräkt vaka,
där du trygg uti Guds stad får bo!
Då, vad här du sett i bilder bara,
breder där sin prakt för Lammets brud,
där serafer och keruber svarar:
helig, helig, helig är vår Gud!
4. Har du sorg, låt den ej trycka ner dej,
bjuds dej glädje, ta den mot av Gud:
redan här så mycket gott han ger dej,
evig glädje väntar himlens brud.
Sorgen fostrar, fostre den din ande;
glädjen, helgad, är en skänk åt tron.
Bruden redan här sin lovsång blande
med den stora skaran för Guds tron.
5. Herre Jesus, du som, dödad vorden,
med ditt blod oss återlöst åt Gud,
dej lovsjunge himlarna och jorden
för rättfärdighetens skänkta skrud!
O min Gud, låt också mej få tjäna
och få tillbe dej var dag, var stund!
Hjälp mej bli i tro vid detta ena:
Jesus Kristus är all sällhets grund!
Text: Emilia Ahnfelt-Laurin 1882, ngt bearb. 2012
Musik: Jonas Andersson
söndag 24 november 2013
Giv din ungdomsdag åt Jesus
Efter Oscar Ahnfelts död 1882 var det i stor utsträckning Jonas Andersson som fixade melodier till Lina Sandells sånger, antingen ur egen fatabur eller genom i Hälsingland upptecknade melodier. En av de sista sånger Lina Sandell skrev var "Giv din ungdomsdag åt Jesus" (Budbäraren nr 5 1897), till viken Jonas Andersson komponerade följande melodi (publicerad i Sionstoners tillägg 1907 men troligen komponerad tidigare än så, kanske rentav 1897?). För manskörssättning av samma melodi, se Jag är skön, jag är ren, jag är rik!
1. Giv din ungdomsdag åt Jesus,
som så älskar dig
att för dig han villigt trampat
korsets tunga stig.
2. Giv din ungdomsdag åt Jesus,
då blir glädjen sann,
ty var viss, att ingen annan
så dig glädja kan.
3. Giv din ungdomsdag åt Jesus,
giv dig fritt och glatt
åt hans tjänst, varhelst på jorden
han dig än har satt.
1. Giv din ungdomsdag åt Jesus,
som så älskar dig
att för dig han villigt trampat
korsets tunga stig.
2. Giv din ungdomsdag åt Jesus,
då blir glädjen sann,
ty var viss, att ingen annan
så dig glädja kan.
3. Giv din ungdomsdag åt Jesus,
giv dig fritt och glatt
åt hans tjänst, varhelst på jorden
han dig än har satt.
torsdag 8 augusti 2013
Så älskar Gud
Gick till Ölsund igår och hittade en manskörssättning av Lina Sandell-sången "Så älskar Gud" (tonsatt av Jonas Andersson) som J. A. eller någon annan stoppat in i en koralbok av Johannes Lindegren från 1907. Där anges att J.A. komponerat själva melodin den 8 februari 1897 - sättning för blandad kör finns på framsidan - men när han gjorde manskörssättningen vet jag inte säkert. Den låter så här (visst är sången vacker!):
lördag 3 augusti 2013
Över Galileiska sjön
Till Jonas Anderssons originellaste och finaste melodier hör den till Lilly Lundequists lika originella text "Över Galileiska sjön" (orig. "Över Galileas hav"). Galileiska sjön är väl storleksmässigt ganska lik Dellensjöarna, men även Storsjön utanför Ölsund kan man ju ha i tankarna, och i sista strofen ser jag framför mej hur Jonas Andersson en gång bar i land Lina Sandell (som dock alltså inte skrivit just denna sång) genom "vågens svall" när båten hon kom med inte kunde gå ända in till stranden.
1. Över Galileiska sjön
nattsvart mörker låg,
vilt en farkost drevs omkring
på dess vreda våg.
Skräck och fasa rådde där.
Jesus var ej där.
2. Men från berget Jesus såg
dock de sinas nöd.
"Var ej rädda, det är jag!"
milt hans hälsning ljöd.
För hans fot den vreda våg
nu helt lydig låg.
3. När min tro i stormens brus
flämtar matt och svag,
viska till mej, Jesus kär:
"Räds ej, det är jag!"
Då skall nattens mörker fly,
dagen åter gry.
4. När jag ser mej helt fördömd
av din helga lag,
visa mej din korsgestalt,
säg mej: "Det är jag!
Jag som dina synder bar
allt fullbordat har."
5. Och när genom dödens flod
sist jag vandra skall,
bär mej med din starka arm
genom vågens svall.
All min fruktan då förtag,
säg mej: "Det är jag!"
1. Över Galileiska sjön
nattsvart mörker låg,
vilt en farkost drevs omkring
på dess vreda våg.
Skräck och fasa rådde där.
Jesus var ej där.
2. Men från berget Jesus såg
dock de sinas nöd.
"Var ej rädda, det är jag!"
milt hans hälsning ljöd.
För hans fot den vreda våg
nu helt lydig låg.
3. När min tro i stormens brus
flämtar matt och svag,
viska till mej, Jesus kär:
"Räds ej, det är jag!"
Då skall nattens mörker fly,
dagen åter gry.
4. När jag ser mej helt fördömd
av din helga lag,
visa mej din korsgestalt,
säg mej: "Det är jag!
Jag som dina synder bar
allt fullbordat har."
5. Och när genom dödens flod
sist jag vandra skall,
bär mej med din starka arm
genom vågens svall.
All min fruktan då förtag,
säg mej: "Det är jag!"
Melodier till psalm 493: Nu stiger solen fram ur österns portar
Jonas Andersson verkar ha varit särdeles förtjust i den danska morgonpsalmen "Nu rinder solen op af österlide" (Thomas Kingo), i svensk översättning SvPs1986 nr 493 "Nu stiger solen fram ur österns portar". Förutom H O C Zincks danska koral har Jonas Andersson tecknat upp tre (!) egna kompositioner till samma text, varav två i fyrstämmig sats. Först en från 1879, då Jonas var 28 år:
Och sedan en som tillkom fem år senare, då Jonas alltså var 33 år gammal:
Jag tycker att båda melodierna - som inte alls påminner om varandra! - är otroligt fräscha, och beklagar att ingen av dem kom med i Psalmer och Visor 1976 och sedan i 1986 års psalmbok. Det skulle ha ökat utsikterna att få psalmen sjungen, tror jag. Zincks melodi är inte alls lika medryckande som texten. Den första Jonas Andersson-melodin tycker jag är roligast att sjunga som allsång, och den andra som körsång:
Men otroligt nog komponerade Jonas ännu en melodi, året efter den förra, alltså 1885 - men den finns inte i något arrangemang vad jag har kunnat finna och kanske han trots allt fann den föregående bättre. I varje fall, här är den tredje melodin:
Och sedan en som tillkom fem år senare, då Jonas alltså var 33 år gammal:
Jag tycker att båda melodierna - som inte alls påminner om varandra! - är otroligt fräscha, och beklagar att ingen av dem kom med i Psalmer och Visor 1976 och sedan i 1986 års psalmbok. Det skulle ha ökat utsikterna att få psalmen sjungen, tror jag. Zincks melodi är inte alls lika medryckande som texten. Den första Jonas Andersson-melodin tycker jag är roligast att sjunga som allsång, och den andra som körsång:
Men otroligt nog komponerade Jonas ännu en melodi, året efter den förra, alltså 1885 - men den finns inte i något arrangemang vad jag har kunnat finna och kanske han trots allt fann den föregående bättre. I varje fall, här är den tredje melodin:
torsdag 18 juli 2013
Ännu en folkmelodi som Jonas Andersson upptecknat
Jonas Andersson inte bara komponerade själv, han upptecknade även en hel del folkmelodier "ur folkets mun", som han skriver ibland. ("Efter min mor", kan det också stå). En av de vackraste melodierna är följande, liksom den tidigare nämnda föreslagen till en av Sions sånger:
1. En gång, en gång, en gång
ska något härligt hända,
när dagen inne är för brudens hädanfärd.
Då ska ju tidens tvång
i salighet sej vända
och jag blir aldrig mer i Babels bojor snärd.
Den täcka våren
går in för fåren,
och sommaren i härlighet tar aldrig slut.
Vår Herres salighet
blir stor i evighet,
då ärver var och en långt mer än den har tänkt
//: och evigt lov ska offras den som allt har skänkt ://
2. Upp, Salems väktare,
och ring till himlen samman
och öppna templets dörr, där Herren Gud själv står:
det allrahelgaste,
där rätta kärleksflamman
i allan evighet på allas hjärtan rår,
från nådastolen,
från Lammet, solen
som alla arma syndare har återlöst.
Du som har hjälpt mej hit,
o hjälp mej även dit,
så får jag mycket att dej evigt tacka för.
//: Jag lever nu till dess och för din räkning dör ://
Text: Anders Carl Rutström 1754 (33 år)
Musik: Folkmelodi, upptecknad av Jonas Andersson i Ölsund (1851-1913)
1. En gång, en gång, en gång
ska något härligt hända,
när dagen inne är för brudens hädanfärd.
Då ska ju tidens tvång
i salighet sej vända
och jag blir aldrig mer i Babels bojor snärd.
Den täcka våren
går in för fåren,
och sommaren i härlighet tar aldrig slut.
Vår Herres salighet
blir stor i evighet,
då ärver var och en långt mer än den har tänkt
//: och evigt lov ska offras den som allt har skänkt ://
2. Upp, Salems väktare,
och ring till himlen samman
och öppna templets dörr, där Herren Gud själv står:
det allrahelgaste,
där rätta kärleksflamman
i allan evighet på allas hjärtan rår,
från nådastolen,
från Lammet, solen
som alla arma syndare har återlöst.
Du som har hjälpt mej hit,
o hjälp mej även dit,
så får jag mycket att dej evigt tacka för.
//: Jag lever nu till dess och för din räkning dör ://
Text: Anders Carl Rutström 1754 (33 år)
Musik: Folkmelodi, upptecknad av Jonas Andersson i Ölsund (1851-1913)
måndag 15 juli 2013
Trolig förlaga till Tryggare kan ingen vara-melodin hittad!
Det är ett känt faktum att en generationskamrat till Jonas Andersson, ritläraren Fredrik Engelke (1848-1906), införskaffade och något bearbetade melodin till Lina Sandells mest berömda sång Tryggare kan ingen vara. Däremot har det varit omtvistat varifrån han tog "grundstommen". Oscar Lövgren gör ganska långsökta spekulationer beträffande melodins ursprung i sitt Psalm- och sånglexikon (Gummessons 1964), men jag tror mej nu ha funnit en betydligt troligare originalversion i en av de melodier till Sions Sånger som Jonas Andersson upptecknat (och ibland komponerat) i sina nothäften!
Vid nedanstående melodi står inte signaturen J.A. (vare sej på mel. eller arr.), så det är säkert en gammal melodi Jonas Andersson här återger (den anges höra till sången "Lovsjunger, lovsjunger"). Och eftersom Fredrik Engelke också var mycket förtjust i de s.k. herrnhutiska sånger som Sions Sånger är fulla av, är sannolikheten stor för att det just är från denna sång Engelke hämtade stommen till Tryggare kan ingen vara-melodin - som nog verksamt bidragit till det stora genomslaget för Lina Sandells psalm. (Särskilt de fyra sista takterna är ju klockrena!).
Vid nedanstående melodi står inte signaturen J.A. (vare sej på mel. eller arr.), så det är säkert en gammal melodi Jonas Andersson här återger (den anges höra till sången "Lovsjunger, lovsjunger"). Och eftersom Fredrik Engelke också var mycket förtjust i de s.k. herrnhutiska sånger som Sions Sånger är fulla av, är sannolikheten stor för att det just är från denna sång Engelke hämtade stommen till Tryggare kan ingen vara-melodin - som nog verksamt bidragit till det stora genomslaget för Lina Sandells psalm. (Särskilt de fyra sista takterna är ju klockrena!).
Se fågeln som sitter på gungande gren
Jonas Anderssons största "hit" är nog melodin till "Se fågeln som sitter på gungande gren", publicerad i Sionstoner 1889.
1. Se fågeln som sitter på gungande gren!
Den sjunger så vackert en visa
om honom som danat den skuldfri och ren.
Sin Skapare vill den få prisa
med gåvan som blivit den given.
2. Ej sår den, ej skördar, ej samlar den in
i ladan för sej och de sina,
men aldrig den nedslås av sorg någonsin,
den har ej för framtiden pina
och saknar ej något för dagen.
3. O må jag som fågeln var gryende dag
med lovsång och tacksamhet börja.
Om än jag är liten och ringa och svag
behöver jag ändå ej sörja,
för jag är ju barn här i huset.
4. Jag mer är än fågeln och liljan i skrud,
som vissnat då afton det blivit.
I Kristus jag är ju en utkorad brud,
med löfte om eviga livet.
Nog får jag min lott här på jorden.
5. O skulle jag ängsligt på denna Guds jord
för föda och klädedräkt sörja?
Nej, också för mej dukar Herren sitt bord,
blott hedningen därom må spörja;
jag har ju en Fader i himlen.
6. Han klädde mej i sin rättfärdighets skrud
och aldrig mej nånsin förgäter.
Jag gläds att jag fått om hans trofasthet bud:
var dag han mej troget tillmäter
vad jag för den dagen behöver.
7. För morgondan slipper jag oroa mej,
var dag har ju nog av sin plåga.
Min Fader den omsorgen tagit på sej,
och annat kom aldrig på fråga.
Jag mer är än fåglarna alla.
Text: Sigismund Christian Dick, bearb. A.H. 2008
Musik: Jonas Andersson 1889
Den rensades dock ut ur Sionstoner redan 1935 (i Sverige har vi oftahaft svårt att förstå att mollmelodier går att använda även till glada texter). I Finland men även i svenska Tornedalen lever den dock vidare:
1. Se fågeln som sitter på gungande gren!
Den sjunger så vackert en visa
om honom som danat den skuldfri och ren.
Sin Skapare vill den få prisa
med gåvan som blivit den given.
2. Ej sår den, ej skördar, ej samlar den in
i ladan för sej och de sina,
men aldrig den nedslås av sorg någonsin,
den har ej för framtiden pina
och saknar ej något för dagen.
3. O må jag som fågeln var gryende dag
med lovsång och tacksamhet börja.
Om än jag är liten och ringa och svag
behöver jag ändå ej sörja,
för jag är ju barn här i huset.
4. Jag mer är än fågeln och liljan i skrud,
som vissnat då afton det blivit.
I Kristus jag är ju en utkorad brud,
med löfte om eviga livet.
Nog får jag min lott här på jorden.
5. O skulle jag ängsligt på denna Guds jord
för föda och klädedräkt sörja?
Nej, också för mej dukar Herren sitt bord,
blott hedningen därom må spörja;
jag har ju en Fader i himlen.
6. Han klädde mej i sin rättfärdighets skrud
och aldrig mej nånsin förgäter.
Jag gläds att jag fått om hans trofasthet bud:
var dag han mej troget tillmäter
vad jag för den dagen behöver.
7. För morgondan slipper jag oroa mej,
var dag har ju nog av sin plåga.
Min Fader den omsorgen tagit på sej,
och annat kom aldrig på fråga.
Jag mer är än fåglarna alla.
Text: Sigismund Christian Dick, bearb. A.H. 2008
Musik: Jonas Andersson 1889
Den rensades dock ut ur Sionstoner redan 1935 (i Sverige har vi oftahaft svårt att förstå att mollmelodier går att använda även till glada texter). I Finland men även i svenska Tornedalen lever den dock vidare:
Melodi till sång av Lina Sandell används nu till en finsk vårpsalm!
Jonas Anderssons folkmusikinspirerade tonsättningar "slog" i Finland mer än i Sverige. Den här vackra mollmelodin (ursprungligen till Lina Sandells sång "Blyges du för Herren Jesus") sjungs nu, lätt omformad i finsk tradition, till vårpsalmen Aurinkomme ylösnuosi, nr 105 i finska psalmboken! Och den koralen är nu sedan 2013 även med i norska psalmboken som nummer 846! Men, som sagt, den är egentligen en hälsingsk melodi av en bonde som komponerade melodier till Efs:s Sionstoner!
1. Blygs du för din Herre Jesus,
han som tog din synd på sej?
Se, han blygdes likväl inte
att av kärlek dö för dej!
Vågar du ej låta märka
att du håller kärt hans namn?
Han på korset vågat mera
när han öppnat dej sin famn.
2. Räds du för en liten smälek,
fast den inte blir din död?
Se, han räddes ej för hånet,
när han tog på sej din nöd!
Vill din själ sej dra tillbaka
för att ha en ostörd frid?
Se, han drog sej inte undan
när det gällde kamp och strid.
3. Skäms du för hans arma vänner,
kan blott fel hos dem du se?
O, då skäms du ju för honom,
som är vän till syndare!
Men besinna nu på allvar:
vem är han och vem är du?
Han är Herren Gud allsmäktig,
du ett ringa stoftkorn ju.
4. Hör, ja, hör vad själv han säger:
"Den som blyges vid mitt ord,
se, för honom skall jag blygas
inför himmel och för jord.
Men den som mitt namn bekänner
inför mänskor, lyssna till:
för min Fader och hans änglar
jag hans namn bekänna vill."
5. Den ej vågar kan ej vinna.
Den är mot som ej är med.
Är du rädd att offra något,
träd då strax ur stridens led!
Har du hittills kunnat blygas
för din Frälsare så god,
blygs då ej att återvända
och bli salig i hans blod!
1. Blygs du för din Herre Jesus,
han som tog din synd på sej?
Se, han blygdes likväl inte
att av kärlek dö för dej!
Vågar du ej låta märka
att du håller kärt hans namn?
Han på korset vågat mera
när han öppnat dej sin famn.
2. Räds du för en liten smälek,
fast den inte blir din död?
Se, han räddes ej för hånet,
när han tog på sej din nöd!
Vill din själ sej dra tillbaka
för att ha en ostörd frid?
Se, han drog sej inte undan
när det gällde kamp och strid.
3. Skäms du för hans arma vänner,
kan blott fel hos dem du se?
O, då skäms du ju för honom,
som är vän till syndare!
Men besinna nu på allvar:
vem är han och vem är du?
Han är Herren Gud allsmäktig,
du ett ringa stoftkorn ju.
4. Hör, ja, hör vad själv han säger:
"Den som blyges vid mitt ord,
se, för honom skall jag blygas
inför himmel och för jord.
Men den som mitt namn bekänner
inför mänskor, lyssna till:
för min Fader och hans änglar
jag hans namn bekänna vill."
5. Den ej vågar kan ej vinna.
Den är mot som ej är med.
Är du rädd att offra något,
träd då strax ur stridens led!
Har du hittills kunnat blygas
för din Frälsare så god,
blygs då ej att återvända
och bli salig i hans blod!
Den musikaliske bonden i Ölsund
(Stolpmanus till föredrag om Jonas Andersson i Ölsund)
* Jonas Andersson föddes i vårdagjämningstider på Ölsunds gård i Forsa, Hälsingland, den 21 mars 1851. Han övertog och skötte föräldrarnas lantgård.
* Oscar Lövgren skriver i sitt Psalm- och sånglexikon från 1964: "Hans starka intresse för sång och musik, särskilt andlig sång, kom tidigt till uttryck. Han gjorde själv ett psalmodikon."
* Exkurs: PSALMODIKON - JOHAN DILLNER
* Och han började enligt Lövgren redan i tonåren att uppteckna visor och melodier.
* Ex: Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud?
* Snart var han också betrodd kommunalordförande samt ledamot av kyrko- och skolråd. Åren 1891-96 även ledamot av riksdagens andra kammare. (För Enångers och Forsa tingslags valkrets).
* POLITIKHISTORIA, CENTERN RESP. HÖGERN 1891-94 satt han för "Gamla lantmannapartiet" (frihandelsvänligt) och 1894-96 för lantmannapartiet. I riksdagen kallades han "Andersson i Ölsund" (senare kom en viss "Andersson i Hedsta" från samma trakt).
* Från 1903 var han Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens provinsombud.
* För Sionstoner 1889 och tillägget 1906 har A. komponerat många melodier. Han deltog för övrigt i redigeringen av musiken för tillägget 1906, men hade redan 1889 bidragit med åtskilliga melodier.
* SIONSTONER vad är det?
* Så älskar Gud att han sin son oss givit
* Vi har nu sjungit några sånger av Lina Sandell. Observera att hennes huvudkompositör, den 19 år äldre Oscar Ahnfelt (200 år i år) var död sedan 1882, och att hon hade behov av någon som försåg hennes nya sånger med nya melodier. Här passade den 19 år yngre Jonas Andersson från Hälsingland in som hand i handske.
* En melodi av Jonas Andersson som i Sionstoner 1935 föreslogs till alla möjliga sånger och tänjdes lite hit och dit för att passa till desto fler var den här:
* Det är så gott att om Jesus sjunga
* A. avled 23 januari 1913 (Sångarbladet nr 2 1942).
* Stilla, stilla, låt din stridssång tystna
* Ingen är profet i sin fädernebygd. Jonas Anderssons folkmusikinspirerade låtar kom att "slå" främst i FINLAND Se Virsikirja 105 och http://evl.fi/Virsikirja.nsf/30a7d6618ce6ab81c2256ca80040e996/d2013c947106e561c2256d1700569e72?OpenDocument&Highlight=0,Jonas,Andersson#:
* Melodin till "Blyges du för Herren Jesus" (Lina Sandell-sång!) sjungs nu till en finsk vårpsalm (nr 105 i finska psalmboken)! Och Jonas Anderssons mest kända tonsättning är i Finland (och den laestadianska väckelsen i Sverige!) den till Se fågeln som sitter på gungande gren (Oi katsohan lintua)!
* Vad kan Jonas Andersson lära oss idag? Ja, kulturellt intresse och nyskapande i förening med vardagsarbete och samhällsengagemang. Tack Gud för Jonas Andersson!
* Jonas Andersson föddes i vårdagjämningstider på Ölsunds gård i Forsa, Hälsingland, den 21 mars 1851. Han övertog och skötte föräldrarnas lantgård.
* Oscar Lövgren skriver i sitt Psalm- och sånglexikon från 1964: "Hans starka intresse för sång och musik, särskilt andlig sång, kom tidigt till uttryck. Han gjorde själv ett psalmodikon."
* Exkurs: PSALMODIKON - JOHAN DILLNER
* Och han började enligt Lövgren redan i tonåren att uppteckna visor och melodier.
* Ex: Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud?
* Snart var han också betrodd kommunalordförande samt ledamot av kyrko- och skolråd. Åren 1891-96 även ledamot av riksdagens andra kammare. (För Enångers och Forsa tingslags valkrets).
* POLITIKHISTORIA, CENTERN RESP. HÖGERN 1891-94 satt han för "Gamla lantmannapartiet" (frihandelsvänligt) och 1894-96 för lantmannapartiet. I riksdagen kallades han "Andersson i Ölsund" (senare kom en viss "Andersson i Hedsta" från samma trakt).
* Från 1903 var han Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens provinsombud.
* För Sionstoner 1889 och tillägget 1906 har A. komponerat många melodier. Han deltog för övrigt i redigeringen av musiken för tillägget 1906, men hade redan 1889 bidragit med åtskilliga melodier.
* SIONSTONER vad är det?
* Så älskar Gud att han sin son oss givit
* Vi har nu sjungit några sånger av Lina Sandell. Observera att hennes huvudkompositör, den 19 år äldre Oscar Ahnfelt (200 år i år) var död sedan 1882, och att hon hade behov av någon som försåg hennes nya sånger med nya melodier. Här passade den 19 år yngre Jonas Andersson från Hälsingland in som hand i handske.
* En melodi av Jonas Andersson som i Sionstoner 1935 föreslogs till alla möjliga sånger och tänjdes lite hit och dit för att passa till desto fler var den här:
* Det är så gott att om Jesus sjunga
* A. avled 23 januari 1913 (Sångarbladet nr 2 1942).
* Stilla, stilla, låt din stridssång tystna
* Ingen är profet i sin fädernebygd. Jonas Anderssons folkmusikinspirerade låtar kom att "slå" främst i FINLAND Se Virsikirja 105 och http://evl.fi/Virsikirja.nsf/30a7d6618ce6ab81c2256ca80040e996/d2013c947106e561c2256d1700569e72?OpenDocument&Highlight=0,Jonas,Andersson#:
* Melodin till "Blyges du för Herren Jesus" (Lina Sandell-sång!) sjungs nu till en finsk vårpsalm (nr 105 i finska psalmboken)! Och Jonas Anderssons mest kända tonsättning är i Finland (och den laestadianska väckelsen i Sverige!) den till Se fågeln som sitter på gungande gren (Oi katsohan lintua)!
* Vad kan Jonas Andersson lära oss idag? Ja, kulturellt intresse och nyskapande i förening med vardagsarbete och samhällsengagemang. Tack Gud för Jonas Andersson!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)