Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud

Nedanstående melodi är ett exempel på att Jonas Andersson inte bara komponerade själv, utan också upptecknade melodier hemifrån Hälsingland. I hans efterlämnade anteckningsböcker står ibland vid de prydligt nedtecknade noterna "Ur folkets mun", och någon gång "Efter min mor." Kanske var det hans gamla mor som till stor del var "folkets mun"? Jag vet inte.

I varje fall står det i Sionstoner 1935 att nedanstående melodi (till en text av Lina Sandell, naturligtvis!) är upptecknad i Hälsingland av J.A.:



1. Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud,
som så tidigt dej slöt i sin famn?
Kan du börja för tidigt att älska hans bud
och bekänna för världen hans namn?

2. Tror du ungdom och vår inte passar för Gud,
inte lovsångens jublande röst?
Månne hellre de tunga, de klagande ljud
i den kalla och vissnande höst?

3. Tror du glädjen i livet blir mindre med Gud?
Skall var ros sina blad börja strö
för den levande fläkt? Tror du sångernas ljud
då ska tystna på vägen och dö?

4. Nej, du vet ej vad lycka, vad salighet är,
förrän Jesus har blivit din vän
och fått släcka den evighetstörst som dej tär,
om än ofta fördold för dej än!

5. O hur fattig din sång och hur kylig din vår,
om ej Jesus har skänkt dej sin frid!
Men med honom du trygg mitt i stormarna står
och är viss i den växlande tid.

Text: Lina Sandell 1875 (43 år), ngt bearb.
Musik: Folkmelodi från Hälsingland, upptagen av Jonas Andersson i Ölsund (1851-1913)

Jonas Anderssons i Sverige mest populära melodi?

När Jonas Anderssons melodier efterhand (1935 och 1972) mönstrades ut ur Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens sångbok Sionstoner, blev en melodi kvar längre än alla andra. Den var i Sionstoner (och BV:s sångbok) knuten till en text av Oscar Ahnfelts brorsdotter Emilia Ahnfelt-Laurin, nämligen sommar-, afton- och hemlandssången "Stilla, stilla, låt din stridssång tystna", vars text (ngt bearb.) återges nedan tillsammans med Jonas Anderssons melodi.

Till de orimliga legenderna kring Jonas Andersson och hans Ölsund hör att Lina Sandell (som bevisligen besökte platsen åtminstone en gång) skulle ha skrivit sången Blott en dag här (den skrevs 1865 när Jonas Andersson var 14 år). En annan till synes lika orimlig uppgift är att Jonas Andersson skulle ha tonsatt denna Lina Sandells mest kända (tillsammans med Tryggare kan) sång eller psalm. Oscar Ahnfelt tonsatte den ju 1872 efter vissa av Lina Sandell utförda eller godkända ändringar i texten (varje rad utökades med en stavelse, från början var anslaget "En dag, ett ögonblick i sänder").

Men det skulle kunna hända att nedanstående melodi till att börja med var avsedd som ett alternativ till Ahnfelts mera kända Blott en dag-melodi, och att den kom att användas till "Stilla, stilla" p.g.a. att Ahnfelts melodi visade sej omöjlig att konkurrera med till just "Blott en dag". Det skulle kunna hända - och i så fall kan den lokala berättelsen stämma att Jonas Andersson skulle ha komponerat eller presenterat en melodi till Blott en dag under Lina Sandells besök i Ölsund på 1880-talet.

Vare därmed hur det vill - här är melodin:




1. Stilla, stilla, låt din stridssång tystna.
Glöm din oro, glöm din sorg, din strid.
Vila på din åra, lyssna, lyssna,
vilka toner nu i kvällens frid!
Hör, det sjunger i den stilla kvällen,
Skaparns ära sjungs av himlens här.
Tusenstämmigt eko går ur fjällen,
vida havet fram sin lovsång bär.

2. Dröm dej in i arvets rymd där oppe,
rik, oändlig, ljusfull, helig, ren;
oceanen, droppe född ur droppe
är oändlighetens återsken.
Dröm dej dit, där tronens glashav låter
den som övervunnit skåda ned
i Guds väsens djup. O du, som gråter,
torka tåren och din Gud tillbed!

3. Tänk dej dit, där du en gång skall smaka
som en drömmande de sällas ro,
där du slipper att i stridsdräkt vaka,
där du trygg uti Guds stad får bo!
Då, vad här du sett i bilder bara,
breder där sin prakt för Lammets brud,
där serafer och keruber svarar:
helig, helig, helig är vår Gud!

4. Har du sorg, låt den ej trycka ner dej,
bjuds dej glädje, ta den mot av Gud:
redan här så mycket gott han ger dej,
evig glädje väntar himlens brud.
Sorgen fostrar, fostre den din ande;
glädjen, helgad, är en skänk åt tron.
Bruden redan här sin lovsång blande
med den stora skaran för Guds tron.

5. Herre Jesus, du som, dödad vorden,
med ditt blod oss återlöst åt Gud,
dej lovsjunge himlarna och jorden
för rättfärdighetens skänkta skrud!
O min Gud, låt också mej få tjäna
och få tillbe dej var dag, var stund!
Hjälp mej bli i tro vid detta ena:
Jesus Kristus är all sällhets grund!

Text: Emilia Ahnfelt-Laurin 1882, ngt bearb. 2012
Musik: Jonas Andersson 

Giv din ungdomsdag åt Jesus

Efter Oscar Ahnfelts död 1882 var det i stor utsträckning Jonas Andersson som fixade melodier till Lina Sandells sånger, antingen ur egen fatabur eller genom i Hälsingland upptecknade melodier. En av de sista sånger Lina Sandell skrev var "Giv din ungdomsdag åt Jesus" (Budbäraren nr 5 1897), till viken Jonas Andersson komponerade följande melodi (publicerad i Sionstoners tillägg 1907 men troligen komponerad tidigare än så, kanske rentav 1897?). För manskörssättning av samma melodi, se Jag är skön, jag är ren, jag är rik!




1. Giv din ungdomsdag åt Jesus,
som så älskar dig
att för dig han villigt trampat
korsets tunga stig.

2. Giv din ungdomsdag åt Jesus,
då blir glädjen sann,
ty var viss, att ingen annan
så dig glädja kan.

3. Giv din ungdomsdag åt Jesus,
giv dig fritt och glatt
åt hans tjänst, varhelst på jorden
han dig än har satt.