torsdag 18 juli 2013

Ännu en folkmelodi som Jonas Andersson upptecknat

Jonas Andersson inte bara komponerade själv, han upptecknade även en hel del folkmelodier "ur folkets mun", som han skriver ibland. ("Efter min mor", kan det också stå). En av de vackraste melodierna är följande, liksom den tidigare nämnda föreslagen till en av Sions sånger:




1. En gång, en gång, en gång
ska något härligt hända,
när dagen inne är för brudens hädanfärd.
Då ska ju tidens tvång
i salighet sej vända
och jag blir aldrig mer i Babels bojor snärd.
Den täcka våren
går in för fåren,
och sommaren i härlighet tar aldrig slut.
Vår Herres salighet
blir stor i evighet,
då ärver var och en långt mer än den har tänkt
//: och evigt lov ska offras den som allt har skänkt ://

2. Upp, Salems väktare,
och ring till himlen samman
och öppna templets dörr, där Herren Gud själv står:
det allrahelgaste,
där rätta kärleksflamman
i allan evighet på allas hjärtan rår,
från nådastolen,
från Lammet, solen
som alla arma syndare har återlöst.
Du som har hjälpt mej hit,
o hjälp mej även dit,
så får jag mycket att dej evigt tacka för.
//: Jag lever nu till dess och för din räkning dör ://

Text: Anders Carl Rutström 1754 (33 år)
Musik: Folkmelodi, upptecknad av Jonas Andersson i Ölsund (1851-1913)

måndag 15 juli 2013

Trolig förlaga till Tryggare kan ingen vara-melodin hittad!

Det är ett känt faktum att en generationskamrat till Jonas Andersson, ritläraren Fredrik Engelke (1848-1906), införskaffade och något bearbetade melodin till Lina Sandells mest berömda sång Tryggare kan ingen vara. Däremot har det varit omtvistat varifrån han tog "grundstommen". Oscar Lövgren gör ganska långsökta spekulationer beträffande melodins ursprung i sitt Psalm- och sånglexikon (Gummessons 1964), men jag tror mej nu ha funnit en betydligt troligare originalversion i en av de melodier till Sions Sånger som Jonas Andersson upptecknat (och ibland komponerat) i sina nothäften!

Vid nedanstående melodi står inte signaturen J.A. (vare sej på mel. eller arr.), så det är säkert en gammal melodi Jonas Andersson här återger (den anges höra till sången "Lovsjunger, lovsjunger"). Och eftersom Fredrik Engelke också var mycket förtjust i de s.k. herrnhutiska sånger som Sions Sånger är fulla av, är sannolikheten stor för att det just är från denna sång Engelke hämtade stommen till Tryggare kan ingen vara-melodin - som nog verksamt bidragit till det stora genomslaget för Lina Sandells psalm. (Särskilt de fyra sista takterna är ju klockrena!).

Se fågeln som sitter på gungande gren

Jonas Anderssons största "hit" är nog melodin till "Se fågeln som sitter på gungande gren", publicerad i Sionstoner 1889.




1. Se fågeln som sitter på gungande gren!
Den sjunger så vackert en visa
om honom som danat den skuldfri och ren.
Sin Skapare vill den få prisa
med gåvan som blivit den given.

2. Ej sår den, ej skördar, ej samlar den in
i ladan för sej och de sina,
men aldrig den nedslås av sorg någonsin,
den har ej för framtiden pina
och saknar ej något för dagen.

3. O må jag som fågeln var gryende dag
med lovsång och tacksamhet börja.
Om än jag är liten och ringa och svag
behöver jag ändå ej sörja,
för jag är ju barn här i huset.

4. Jag mer är än fågeln och liljan i skrud,
som vissnat då afton det blivit.
I Kristus jag är ju en utkorad brud,
med löfte om eviga livet.
Nog får jag min lott här på jorden.

5. O skulle jag ängsligt på denna Guds jord
för föda och klädedräkt sörja?
Nej, också för mej dukar Herren sitt bord,
blott hedningen därom må spörja;
jag har ju en Fader i himlen.

6. Han klädde mej i sin rättfärdighets skrud
och aldrig mej nånsin förgäter.
Jag gläds att jag fått om hans trofasthet bud:
var dag han mej troget tillmäter
vad jag för den dagen behöver.

7. För morgondan slipper jag oroa mej,
var dag har ju nog av sin plåga.
Min Fader den omsorgen tagit på sej,
och annat kom aldrig på fråga.
Jag mer är än fåglarna alla.


Text: Sigismund Christian Dick, bearb. A.H. 2008

Musik: Jonas Andersson 1889

Den rensades dock ut ur Sionstoner redan 1935 (i Sverige har vi oftahaft svårt att förstå att mollmelodier går att använda även till glada texter). I Finland men även i svenska Tornedalen lever den dock vidare:

Melodi till sång av Lina Sandell används nu till en finsk vårpsalm!

Jonas Anderssons folkmusikinspirerade tonsättningar "slog" i Finland mer än i Sverige. Den här vackra mollmelodin (ursprungligen till Lina Sandells sång "Blyges du för Herren Jesus") sjungs nu, lätt omformad i finsk tradition, till vårpsalmen Aurinkomme ylösnuosi, nr 105 i finska psalmboken! Och den koralen är nu sedan 2013 även med i norska psalmboken som nummer 846! Men, som sagt, den är egentligen en hälsingsk melodi av en bonde som komponerade melodier till Efs:s Sionstoner!






1. Blygs du för din Herre Jesus,
han som tog din synd på sej?
Se, han blygdes likväl inte
att av kärlek dö för dej!
Vågar du ej låta märka
att du håller kärt hans namn?
Han på korset vågat mera
när han öppnat dej sin famn.

2. Räds du för en liten smälek,
fast den inte blir din död?
Se, han räddes ej för hånet,
när han tog på sej din nöd!
Vill din själ sej dra tillbaka
för att ha en ostörd frid?
Se, han drog sej inte undan
när det gällde kamp och strid.

3. Skäms du för hans arma vänner,
kan blott fel hos dem du se?
O, då skäms du ju för honom,
som är vän till syndare!
Men besinna nu på allvar:
vem är han och vem är du?
Han är Herren Gud allsmäktig,
du ett ringa stoftkorn ju.

4. Hör, ja, hör vad själv han säger:
"Den som blyges vid mitt ord,
se, för honom skall jag blygas
inför himmel och för jord.
Men den som mitt namn bekänner
inför mänskor, lyssna till:
för min Fader och hans änglar
jag hans namn bekänna vill."

5. Den ej vågar kan ej vinna.
Den är mot som ej är med.
Är du rädd att offra något,
träd då strax ur stridens led!
Har du hittills kunnat blygas
för din Frälsare så god,
blygs då ej att återvända
och bli salig i hans blod!

Den musikaliske bonden i Ölsund

(Stolpmanus till föredrag om Jonas Andersson i Ölsund)

* Jonas Andersson föddes i vårdagjämningstider på Ölsunds gård i Forsa, Hälsingland, den 21 mars 1851. Han övertog och skötte föräldrarnas lantgård.

* Oscar Lövgren skriver i sitt Psalm- och sånglexikon från 1964: "Hans starka intresse för sång och musik, särskilt andlig sång, kom tidigt till uttryck. Han gjorde själv ett psalmodikon."


* Exkurs: PSALMODIKON - JOHAN DILLNER 

* Och han började enligt Lövgren redan i tonåren att uppteckna visor och melodier.

* Ex: Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud?

* Snart var han också betrodd kommunalordförande samt ledamot av kyrko- och skolråd. Åren 1891-96 även ledamot av riksdagens andra kammare. (För Enångers och Forsa tingslags valkrets).

* POLITIKHISTORIA, CENTERN RESP. HÖGERN 1891-94 satt han för "Gamla lantmannapartiet" (frihandelsvänligt) och 1894-96 för lantmannapartiet. I riksdagen kallades han "Andersson i Ölsund" (senare kom en viss "Andersson i Hedsta" från samma trakt).

* Från 1903 var han Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens provinsombud.

* För Sionstoner 1889 och tillägget 1906 har A. komponerat många melodier. Han deltog för övrigt i redigeringen av musiken för tillägget 1906, men hade redan 1889 bidragit med åtskilliga melodier.

SIONSTONER vad är det?

* Så älskar Gud att han sin son oss givit

* Vi har nu sjungit några sånger av Lina Sandell. Observera att hennes huvudkompositör, den 19 år äldre Oscar Ahnfelt (200 år i år) var död sedan 1882, och att hon hade behov av någon som försåg hennes nya sånger med nya melodier. Här passade den 19 år yngre Jonas Andersson från Hälsingland in som hand i handske.

* En melodi av Jonas Andersson som i Sionstoner 1935 föreslogs till alla möjliga sånger och tänjdes lite hit och dit för att passa till desto fler var den här:

* Det är så gott att om Jesus sjunga

* A. avled 23 januari 1913 (Sångarbladet nr 2 1942).

* Stilla, stilla, låt din stridssång tystna  

* Ingen är profet i sin fädernebygd. Jonas Anderssons folkmusikinspirerade låtar kom att "slå" främst i FINLAND  Se Virsikirja 105 och http://evl.fi/Virsikirja.nsf/30a7d6618ce6ab81c2256ca80040e996/d2013c947106e561c2256d1700569e72?OpenDocument&Highlight=0,Jonas,Andersson#

* Melodin till "Blyges du för Herren Jesus" (Lina Sandell-sång!) sjungs nu till en finsk vårpsalm (nr 105 i finska psalmboken)! Och Jonas Anderssons mest kända tonsättning är i Finland (och den laestadianska väckelsen i Sverige!) den till Se fågeln som sitter på gungande gren (Oi katsohan lintua)!

* Vad kan Jonas Andersson lära oss idag? Ja, kulturellt intresse och nyskapande i förening med vardagsarbete och samhällsengagemang. Tack Gud för Jonas Andersson!